En stor dag

Idag (egentligen var det ju igår eftersom vi. när detta skrivs, passerat midnatt) var det en stor dag. Vår älskade lilla Sarah blev ett halvår, och firade detta genom att få sin första tand. Det hela upptäckes när hon bet sin farmor i fingret, och jag hade turen att få uppleva det hela genom en telefonlur eftersom vi pratade när "övergreppet" ägde rum. Det är konstigt, samtidigt som ett halvår går skrämmande fort så känns den där lördagsmorgonen i Juli när vi åkte in till förlossningen mer avlägsen än så.
Igår var jag på gymmet för första gången på en månad. Första träningspasset efter ett uppehåll brukar vara ganska lugnt, och gårdagen var inget undantag. Det blev lite Chins, Dips, Kettlebell-swingar och diverse andra övningar bara för att få igång kroppen. Jag testade även att köra Prevens-komplex, en serie med övningar som beskrivs i senaste Fighter och som är uppkallade efter den gamle brottaren Rudolf "Preven" Svedberg. Komplexövningar brukar i regel vara riktigt jobbiga, och det här var inget undantag. Träningsvärken har inte låtit vänta på sig, vilket på sätt och vis är skönt. Träningsvärk är ju på något sätt ett mentalt kvitto på att man faktiskt ansträgt sig och tuktat köttet.
Jag borde egentligen skrivit mer, men jag fastnade när jag höll på att undersöka lite nya funktioner som Blogger lagt till så förhoppningsvis blir det nåt lite längre imorgon.